HISTORISKA GULDKORN | Sanningen om vikingarna

historiska guldkorn (1)

En vanlig missuppfattning om vikingatiden är att alla nordbor var vikingar. Vi vill gärna romantisera och identifiera oss med dessa vilda, skäggiga krigare som drog ut på haven i plundringståg och upptäcktsfärder. Men faktum är att dessa figurer var undantaget. De flesta nordbor var enkla bönder – för vilka begreppet ”viking” var helt obekant. 

Vikingar var inte ett folkslag. Det kallades att ”vara ute i viking” eller ”att bege sig ut i viking”. De som deltog i dessa räder och expeditioner var antingen äventyrslystna eller i desperat behov av resurser. Möjligheten att förvärva guld och att bruka ny jord lockade.

Man kunde ta tjänst hos en duktig sjökung, eller köpa och rusta ett eget skepp. En del var ute i viking några år och handlade eller plundrade till sig rikedomar. Om lyckan varit god kunde man sedan återvända hem, köpa sig en gård och slå sig ned som storbonde eller storman i trakten.

Viking warrior with sword standing near Drakkar on seashore

Dessa enstaka sjörövare har fått benämna en hel tidsepok i den nordiska historien. Därför är det inte konstigt att deras betydelse misstolkas. Däremot är vikingarna som ett historiskt fenomen fortfarande lika spännande!

HÄR kan du läsa fler historiska guldkorn.


Källor:

Lindström, Dag. 2004. Forntid i Sverige : en introduktion
Ingelman-Sundberg, Catharina. 2002. Boken om vikingarna.
Harrison, Dick och Svensson, Kristina. 2007. Vikingaliv.
Branston, Brian. 2016. Nordisk mytologi: Vikingatidens gudar och hjältar.
Enoksen, Lars Magnar. 2006. Djur och natur i fornnordisk mytologi.