Offermentaliteten hos homofober och transfober

Det finns människor som vill segregera bort hbtq-personer och ta ifrån oss våra friheter, trots att det inte påverkar deras liv överhuvudtaget. Många av dessa människor reagerar med en utstuderad offermentalitet när de stöter på kritik eller motstånd. Till exempel att deras yttrandefrihet eller religionsfrihet kränks, bara för att de inte får kränka andra.

Om man talar illa om minoriteter och marginaliserade grupper, kommer det att få sociala konsekvenser. Så enkelt är det bara. Det är inte synd om homofober och transfober – att få diskriminera och förtrycka andra utan påföljder ingår inte i våra mänskliga rättigheter. Det finns en anledning till att vi har lagar som skyddar minoriteter. Det finns en anledning till att inte är socialt accepterat att till exempel tala illa om mörkhyade, funktionsvarierade eller hbtq-personer. Intoleranta människor brukar inte få så många vänner. Man väljer inte att födas som queer – däremot väljer man om man vill vara en elak och fördomsfull person.

På senaste tiden har homofobin och transfobin blivit starkare, eftersom frigörelsen av queer-personer har blivit mer synlig. Man stöter på oss jobbet, vi syns i politiken och i media, och inte bara som skämt eller monster som vi brukade vara, utan som riktiga karaktärer. Många är inte glada över det. Man känner sig hotad.

Homofobi och transfobi är en politisk reaktion på frigörande rörelser som förändrar demografin och maktrelationer mellan grupper. Man känner sig hotad av den sociala och politiska jämställdheten. Men man förlorar faktiskt inte sina privilegier, bara för att andra får samma privilegier. Ingen bryr sig om någon personligen inte vill ha homosexuella relationer eller genomgå en könskorrigering. Det vi bryr oss om är när någon börjar predika för oss andra hur vi ska leva våra liv.

I rörelser som är anti-minoriteter, fungerar propagandan på det sättet att man tar en falsk försvarsposition. Man låtsas som om man försöker försvara något, samtidigt som man försöker förändra lagen och dra tillbaka minoriteters rättigheter. En nazist kommer sällan använda ordet ”white supremacy”. Istället säger de ”white genocide”. Man försöker omvända rollerna av offer och attackerare, och framställer sig själv som offer i en häxjakt. ”Är det inte intolerant att kalla människor för intoleranta?”

Homofobisk och transfobisk propaganda lär att acceptans för queer-personer innebär en enorm uppoffring. Att man måste ställa dig på sina bara knän inför ”hbtq-ideologins” altare. Men man offrar faktiskt inte något när man accepterar andra människors existens och rätt till ett värdigt liv. Det kostar ingenting.

Att homofober och transfober framställer sig som offer är förolämpande mot dem som bokstavligen har offrat sina liv i kampen för lika rättigheter. Det är förolämpande mot hbtq-personer som på riktigt har blivit förtryckta genom till exempel tvångssterilisering, förbud, straff, och kristendomens konverteringsterapi.

Konverteringsterapi är en olaglig pseudovetenskap som syftar till att förändra, ”bota” eller ”reparera” en individs sexuella läggning eller könsidentitet. Det är ett globalt problem – konverteringsterapi tillämpas i mer än 69 länder. Det orsakar extrema, och ofta ofattbara, fysiska och psykiska lidanden för offren. Det bryter mot det globala förbudet mot tortyr och misshandel. KÄLLA och KÄLLA.

Transfobi och homofobi är inte skällsord – de är ord som beskriver en persons attityder, känslor och åsikter – precis som orden ”feminist”, ”marxist”, eller ”kommunist”. Du har alla chanser att informera dig och bli en bättre person. Alla kan göra misstag – det viktigaste är att man lär sig av dem.

Att födas som queer är inte en religiös eller ideologisk position som jag har valt. Jag försöker inte tvinga en ideologi på människor – queer-personer delar inte ens en ideologi i vårt community. Det vi delar är en politisk kamp mot diskriminering, trakasserier och uteslutning från det offentliga livet. Vi vill att alla människor ska ha lika rättigheter. Vilken sida av historien vill du stå på?

HISTORIA | Alexander den store var queer

HISTORIA alexander den store var queer (1)

Alexander den store var bisexuell; han hade många relationer med både kvinnor och män. Han gifte sig med flera olika kvinnor och hade manliga älskare – till exempel den persiske eunucken Bagoas, och barndomsvännen Hefaistion.

På antiken ansågs erotik och nära vänskap mellan män som den högsta formen av kärlek. Alltså bröt Alexander inte mot några tabun, som han kanske hade gjort idag.

Alexander och Hefaistion stod varandra mycket nära. Alexander menade att Hefaistion var den ende som älskade honom i sann mening, inte för att han var kung, utan för hans egen skull. Hefaistion stod alltid troget vid Alexanders sida och stöttade honom i hans erövringar – fram till Hefastions död i 30-års åldern.

Sorgen av förlusten krossade Alexander. Han vägrade att lämna den döde under ett dygn. Han fastade i tre dagar, musik förbjöds i lägret och han beordrade att håret skulle klippas på alla hästar och åsnor. Alexander klippte även själv av sig håret. Efter Hefaistions död blev Alexander aldrig densamme; det började ske en vändning i hans styre. Han blev mer och mer manisk, obehärskad och skoningslös i sina erövringståg.

KÄLLA: Liljegren, Bengt. Alexander den store. 2005.

Canva - Topless Man Near Gypsum Head

Queer- och HBTQI-personer har funnits genom hela historien. Detta är alltså inte ett modernt fenomen som vissa vill argumentera, även om benämningar som ”queer” är moderna. Samhällets syn och normer har varierat stort, ofta påverkat av samtidens religioner.

Fortfarande finns det krafter som jobbar emot lika rättigheter och kärlek för alla. Fortfarande är samkönade relationer olagligt i många länder. För mig är det ofattbart att vi tänker mer primitivt i denna fråga idag, än människorna från Alexanders kultur, för 2300 år sedan. Låt oss fortsätta kampen mot jämställdhet och lika rättigheter!

Canva - Blue and Orange Light Projeced on Left Hand of Person


HÄR kan du läsa fler av mina inlägg om historia.