Den vita bron

Droppar av solljus
rinner nerför ditt ansikte.
Jorden suckar tungt
av välbehag.
Grönskimrande vågor omsluter
hela världen.
Hon väntar på andra sidan
den vita bron.

© Amanda Lundin

Canva - Calm Wave of Ocean

Mer av min poesi kan du läsa HÄR.


Tycker du om min blogg får du hemskt gärna stötta mig via Patreon. Det hjälper mig att kunna fortsätta producera kvalitativt material. Mer om Patreon kan du läsa HÄR. Stort tack till alla som stöttar och läser!  ❤

Lo

Canva - Silhouette Of Trees (1).jpgEn ensam vandrare i gryningen
morgonljuset smeker hennes rödbruna päls
och träden bugar i aktning.

På urgamla stigar spårar hon
skild från hennes egen skugga
och tyst som tiden.

Glimmande huggtänder
svarta och vita penseldrag
runt ögon som glöder.

Hon är eld
kraftfull, skoningslös, dödlig
och bländande vacker.

© Amanda Lundin

Mer av min poesi kan du läsa HÄR.

Kära lilla flicka

Lilla flicka
slösa inte bort din tid
och ditt hjärta.

Du lyssnar på hans musik
väntar på hans sms
dissar dina vänner
rakar dina ben
längtar, hoppas, önskar.
Men förstår du inte
att din väntan är förgäves?

Denna självupptagna pojke
med flera flickor på lager
minns dig kanske i morgon.
Men då ska du
glömma honom.

Kära lilla flicka
låt håret växa
och skit i den jäveln!

© Amanda Lundin

482b4fcae5a1e0445b3a054e31314297.jpg

Mer av min poesi kan du läsa HÄR.

Lojalitetens straff

Han svepte in dig
I lögnernas mjuka mantel
Jag respekterade dig
Och kastade ljus på skuggorna
Dessa mörka, hotfulla skepnader
Som dolt sig i gömslen och vrår
Alldeles för länge
Sedan bröt jordskredet ut

Som din förtrolige
Var det min skyldighet
Och jag sträckte ut en hand
Mot din förtvivlan
Men du slog bort den
Och kastade stenar på mig
Du såg mig som monstret
För att jag berättade för dig

Salta tårar och skakande hjärtan
Tunga klippblock och stickande rök
Ditt raseri flammade skoningslöst
Och straffet föll på mig
Nu är allt borta
Förtärt av elden
Borta i vinden
Sorgen smakar aska

© Amanda Lundin

IMG_7199.jpg

HÄR kan du läsa mer av min poesi. 

Bredvid dig

Får jag gå här bredvid dig
och hålla din hand?
En evighet ligger redo
på min tunga
Får mina ord
röra vid dina?
Vita snöflingor fastnar i dina
svarta ögonfransar.
Får jag spara dem
älskling?
Snälla låt det aldrig sluta snöa.

© Amanda Lundin