Platons grotta

valence

Platons grotta

 I en grotta sitter en grupp människor fastkedjade. De har hela tiden blickarna vända mot grottans inre vägg. Bakom dem finns en mur, och bakom muren brinner en eld. Mellan muren och elden håller människor upp föremål – föremålen kastar skuggor på grottväggarna och bildar en slags dockteater. Skuggteatern är allt fångarna i grottan kan se och uppleva. De spenderar sin tid med att diskutera skuggornas former. 

Människorna har bara sett skuggbilderna sedan de föddes. Därför har de inte behovet eller nyfikenheten att vända sig om och se vad som faktiskt reflekteras. De är för det mesta nöjda med sin tillvaro, då den är välbekant, trygg och bekväm. Men tillvaron är endast en artificiell verklighet.

Men en av fångarna frigör sig från sina bojor. Hon trotsar rädslan för det okända, och tar steget ut ur grottan, ut till den verkliga världen. Först bländas hennes ovana ögon av solen, men när hennes ögon vant sig vid ljuset, kan hon se de verkliga föremålen – föremålen som skapat skuggteatern hon tidigare sett. Hon inser att hennes liv hittills varit ett falskt skuggspel och att hon är nu fri. 

Men vad händer om hon väljer att vända tillbaka in i grottan? Hon skulle behöva kämpa hårt för att övertyga fångarna där inne att följa med henne ut i friheten. Hennes ögon är nu ovana vid mörkret, och hon skulle inte kunna peka ut skuggbilderna på väggarna – hon skulle skämma ut sig. Fångarna i grottan skulle håna henne, misstro henne och anse henne vara irrationell.

Syfte

Platons grotta är en liknelse som illustrerar idéer och sinnevärldar. Processen att ta sig ut genom grottan motsvarar den process vi måste gå igenom för att till exempel lämna idéer, doktriner eller trosuppfattningar. Det handlar alltså om en perspektivförändring. Jag tror det är viktigt att våga tvivla, ifrågasätta och ändra åsikt.

In all affairs it’s a healthy thing now and then to hang a question mark on the things you have long taken for granted.

The fundamental cause of the trouble in the modern world today is that the stupid are cocksure while the intelligent are full of doubt.

— Bertand Russel


KÄLLOR:
https://utforskasinnet.se/myten-om-platons-grotta/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Platons_grottliknelse
https://www.philosophyzer.com/the-allegory-of-the-cave-by-plato-summary-and-meaning/

Canva - Person Walking Through a Tunnel.jpg

Nya inlägg varje onsdag. Tycker du om min blogg får du hemskt gärna rekommendera den för dina nära och kära. Tack för att du vill läsa och välkommen tillbaka! ❤

VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Den ateistiska världssynen är otrevlig

VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER otrevlig

Är den ateistiska världssynen otrevlig?

Självklart skulle jag vilja ha ett evigt liv och komma till ett paradis efter döden. Självklart skulle jag vilja att det fanns en objektiv moral, utanför våra subjektiva sinnen. Självklart skulle vilja ha lätta svar på svåra frågor – om livets uppkomst och livets mening – givna från en gud. Självklart skulle jag vilja trösta mig själv i tuffa stunder med tanken att en högre kraft bryr sig om mig. Självklart skulle jag vilja ha en värld full av magi, mirakler, gudar och väsen.

Canva - Blue, Green and White Tilt Shift Lens Illustration.jpg

Mänskligheten har ett stort behov av tröst. Men att ”X ger tröst” betyder inte att ”X är sant”. Trösthalten i en trosuppfattning höjer inte dess sanningsvärde – för sanningen bryr sig inte om mina känslor. Jag är ateist – vilket betyder att jag inte är inte övertygad om att något övernaturligt existerar och korresponderar med verkligheten. Jag måste förhålla mig till verkligheten jag befinner mig i, och verkligheten är ibland orättvis och hård. 

Jag står inte i centrum av universum. Jag är inte speciell eller utvald. En gud har ingen skyldighet att trösta mig, eller ge mitt liv mening och innehåll. Att inse det var en del av att bli vuxen, för mig. Som tur är kan vi människor skapa vår egen mening och vårt eget syfte. Till exempel genom mänsklig kärlek, kärlek till naturen, konst, vetenskap och humanism. För mig räcker det mer än väl.

Canva - Yellow Petaled Flowers .jpg

Jag vill tro på så många sanna saker som möjligt, och så få falska saker som möjligt. Jag vill ha stark och välutvecklad epistemologi. Varför? För om jag har svaga verktyg för skepticism och kritiskt tänkande blir jag mottaglig för alla möjliga (och potentiellt farliga) idéer. Till exempel att jorden är platt, att kvinnor ska underordna sig män, att homosexualitet är onaturligt och fel, att man inte kan lita på sekulär sjukvård, att psykisk ohälsa beror på demoner, och så vidare.

Trosuppfattningar influerar mina handlingar, och handlingar har konsekvenser för mig själv, för andra och för samhället i stort. Därför tycker jag det är viktigt med skepticism, kritiskt tänkande och rationalitet. Därför tror jag på data, empiriska evidens och den vetenskapliga processen. Världen är fascinerande och det finns så mycket att lära!

“The truth may be puzzling. It may take some work to grapple with. It may be counterintuitive. It may contradict deeply held prejudices. It may not be consonant with what we desperately want to be true. But our preferences do not determine what’s true.”

― Carl Sagan

Canva - Galaxy

VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Missförstånd kring begreppet ”ateist”
VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Jag var aldrig en ”riktig” kristen
VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Jag har ingen grund för min moral

VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Jag har ingen grund för min moral

Ateism moral

Kan en ateist vara en god människa?

Jag värderar godhet för godhetens skull. Jag strävar efter att vara en bra person, inte på grund av framtida belöningar i paradiset eller en fruktan för helvetet, utan för att jag väljer det själv. Jag behöver inte övervakas av en gud för att agera moraliskt. Och jag tror att vi människor har ett ansvar gentemot varandra – inte gentemot en högre kraft eller en gud. Därför är jag en ateist och en sekulär humanist. Humanismen är mitt moralsystem.

Einstein sade:

Om människor är goda enbart därför att de är rädda för bestraffning och hoppas på belöning, då är vi sannerligen en sorglig skock.

Canva - Clouds at Sunset.jpg

Hur avgör jag vad som är gott och ont?

Absolutister tror att fenomen som gott och ont alltid är absoluta, utan hänsyn till situation eller konsekvenser. Något är alltid rätt eller orätt. Ingen diskussion och inga argument accepteras.

Lyckligtvis behöver moralregler inte vara absoluta. Konsekventialismen är mer praktisk och anser att det moraliska i en handling bör bedömas utefter dess konsekvenser.

Som vägledning har vi forskning och vetenskap som hela tiden utvecklas. Genom rationalitet och ett objektivt kunskapssökande kan vi studera vad som är hälsosamt eller icke-hälsosamt för människan. Vi är fysiska varelser i ett fysiskt universum, med fysiska lagar som dikterar konsekvenserna av våra handlingar.

Canva - Justice Law Hammer.jpg

Var kommer moralen ifrån?

Vårt sinne för vad som är rätt och orätt, vår förmåga till empati och medlidande, kan härledas ur evolutionen. Homo sapiens är sociala varelser som lever i grupp – vilket betyder att överlevnaden är beroende av vår förmåga att samarbeta och att arbeta tillsammans. Att samarbeta fungerar effektivare om vi kan sympatiserar med varandra.

I naturen kallas detta symbios; en typ av transaktion mellan individer och arter. Exempel: biet behöver nektar och blomman behöver pollineras. Jägaren behöver sjukvård och läkekvinnan behöver kött. Vi människor överlever som bäst i stammar med ett utbyte av varor och tjänster.

Individer med empatiska egenskaper gynnas i det naturliga urvalet. En moder som känner en stark kärlek till sitt barn, tar därför hand om barnet, som annars vore helt hjälplöst. Moderns gener förs därigenom vidare till nästa generation.

Att förstå andra människor innebär också en förmåga att anpassa sig efter andra; detta har inneburit att vi i förlängningen successivt förbättrat vår förmåga att förändra oss efter omgivningen. Med tiden har vi kunnat inkludera allt fler människor i de grupper som vi identifierar oss med.

Det är inte de starkaste som överlever, inte heller de mest intelligenta, utan de som har störst förmåga att förändras.

Charles Darwin, brittisk biolog, teolog och forskare.

Källor:

HÄR kan du läsa om hur spegelneuroner låter oss känna empati med personer som omger oss och hur det härleds ur evolutionen.

HÄR kan du läsa om att ”den starkes överlevnad”-teorin är felaktig. Utan att vi måste vara bra på att samarbeta, känna empati och anpassa oss efter varandras behov för att överleva.

HÄR kan du lyssna eller läsa ett radioprogram om moral och evolution, med en molekylärbiolog.

Jag kan rekommendera dessa böcker:

”Nästan allt om människan: evolutionen, generna, moralen och lite till” av Johan Frostegård.

”Så gick det till: bevisen för evolutionen” av Richard Dawkins.

”Evolutionsteori och människans natur” av Jonas Olofsson och Johan Örestig. 

Canva - Helping Hands

VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Missförstånd kring begreppet ”ateist”
VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Jag var aldrig en ”riktig” kristen
VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Jag har ingen grund för min moral
VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Den ateistiska världssynen är otrevlig

VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Jag var aldrig en ”riktig” kristen

VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER Del 1_ Missförstånd kring begreppet _ateist_ (3)

Det är en oerhörd kränkning att ogiltigförklara ”avfällingars” upplevelser, genom att påstå att vi aldrig var kristna på riktigt. Det är också ett typ av argumentationsfel som kallas ”ad hominem”.

Under många år hade jag en personlig relation med Gud. Jag tog emot Jesus i mitt hjärta som min frälsare och räddare. Kristendomen definierade mig och mitt liv. Jag trodde inte, jag visste av hela mitt hjärta att Gud fanns och att Bibeln förkunnade sanningen om universum.

Varje dag bad jag till Gud. Jag deltog i många olika församlingar och blev döpt samt andedöpt. Jag läste hela Bibeln och studerade den i många år. Jag var cellgruppsledare och lovsångsledare. Jag läste flera böcker av kristna teologer, apologeter och kreationister. Det fanns inga argument för kristendomen som jag inte tog del av.

Jag gjorde precis allt jag kunde för att vara en god kristen. Vad mer krävs det egentligen? Måste man doktorera i teologi, pilgrimsvandra till Jerusalem, vara villig att offra sitt eget barn på ett altare, och sedan dö som en martyr för att räknas som en ”riktig” kristen?

Jag har gett Gud och kristendomen en ärlig chans. Många ärliga chanser. Och det höll inte för mig – alla argument brast då jag granskade dem kritiskt (det är okej om du tycker annorlunda). Jag tänker inte längre klandra och skuldbelägga mig själv för att jag inte kan tro. Jag är inte fel eller defekt.

Som ateist mår jag bättre, är en bättre människa, förbättrar min epistemologi och mitt intellekt, breddar min världsbild, är tryggare i mig själv och älskar livet mer!

VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Missförstånd kring begreppet ”ateist”

 

VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Missförstånd kring begreppet ”ateist”

VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER Del 1_ Missförstånd kring begreppet _ateist_ (4)

Ateism betyder en icke-tro på övernaturliga krafter eller väsen av något slag – inkluderat gudar. Det betyder inte att jag vet att gud inte finns. Jag är inte heller emot gud, på samma sätt som jag inte är emot Vishnu, Freja, Anubis eller Zeus. Jag kan inte vara emot något som jag inte tror existerar.

Här hittar du en lista på gudar som ateister, liksom kristna personer, inte tror på: http://friendlyatheist.com/2008/02/11/gods-we-dont-believe-in. Den enda skillnaden är att ateister har lagt till guden ”Yahweh” på sin lista. Så ateister och kristna har mer gemensamt än man kan tro.

Ateism är inte en ideologi, religion, eller livsåskådning med ett moraliskt system. Det är bara en uppfattning i en enskild sakfråga – nämligen Guds existens. En icke-tro på gudar är det enda som ateister har gemensamt. En ateistisk grundsyn leder alltså inte till några speciella ställningstaganden eller tyckanden i andra frågor.

Lots of colorful balloons on the blue sky, concept of love in su

Min ateism säger alltså ingenting om mina värderingar, min personlighet eller mitt liv. En ateist kan ha vilka andra värderingar, åsikter och trosuppfattningar som helst. Även om jag inte tror på en gud, har jag alltså en personlig uppfattning om moral och etik; till exempel är humanismen ett vanligt alternativ till religionens moralsystem. Själv identifierar jag mig som en sekulär humanist. HÄR kan du läsa ett kompendium om humanismen som sekulär livsåskådning.

Tyvärr finns det många fördomar och missuppfattningar kring ordet ”ateist”. Det har getts en ful och skrämmande innebörd, eller likställs med ”amoralisk”. Därför ville jag skriva det här inlägget – för att sprida rätt information. Jag vill inte att andra ska misstolka min ståndpunkt eller ha fördomar om mig.

Man ska inte behöva skämmas för att vara ateist. Tvärtom – ingen ska bli dömd för sin trosuppfattning. Religionsfrihet betyder också frihet från religionen. Jag är stolt över att vara en gudlös hedning!


VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Jag var aldrig en ”riktig” kristen
VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Jag har ingen grund för min moral
VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Den ateistiska världssynen är otrevlig


Nya inlägg varje onsdag. Tycker du om min blogg får du hemskt gärna rekommendera den för dina nära och kära. Tack för att du vill läsa och välkommen tillbaka! ❤