Att våga tvivla

Att våga tvivla (1)

Tvivel är inte något negativt, farligt eller skamligt. (Nu pratar jag inte om att tvivla på sig själv – utan att tvivla på idéer, åsikter och trosuppfattningar.) Tvärtom är tvivel något oerhört positivt, som vi alla borde omfamna. Låt mig förklara varför.

Äkta fundamentalister vet på förhand att de har rätt. Ingentingen kommer att få dem att ändra uppfattning – varken rationella resonemang eller bevis. Om det verkar finnas bevis för motsatsen, är det bevisen som måste förkastas, inte trosuppfattningen. Detta begränsar intellektet och personlig utveckling, samt undergräver vetenskapen. 

Utan tvivel är man inte riktigt klok.
– Tage Danielsson

Canva - Drawing for Psychologic Test

Att våga tvivla, vara öppen för ny information och ändra åsikt är något av det mest intellektuellt ärliga vi kan göra. Det är så vi utvecklas och lär oss nya saker. Tvivel är grundstenen för en välutvecklad epistemologi – verktygen vi använder för att nå kunskap. Tiden för att tro på något är när det finns bra bevis för det. Att säga “jag vet inte” eller ”jag kan ha fel” ger oss tillåtelse att lära. 

Tvivlet är vishetens början.
– Rene Descartes

Tvivel är uppfinningens fader.
– Galileo Galilei 

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är canva-blue-and-gold-cover-book-on-brown-wooden-shelf.jpg

Jag vill följa tvivlen dit det leder, ställa kritiska frågor och utbilda mig. Jag vill inte blint följa auktoritära dogmer eller acceptera absoluta sanningar utan att ifrågasätta dem. På grundval av mitt eget förnuft vill jag bilda mig självständiga åsikter. 

Mina åsikter och idéer vill jag kontrollera mot fakta, och sedan vara beredd på att förkasta en trosuppfattning när bevisen blir överväldigande. Jag vill inte vara statiskt; istället vill jag vara intellektuellt nyfiken, lära mig mer och hela tiden utvecklas. 

Felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel.
– Bertrand Russell

Man bör aldrig skämmas för att erkänna att man haft fel, för det betyder ju att man är klokare i dag än i går.
– Jonathan Swift

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är canva-desk-globe-on-shallow-focus-lens.jpg

Sanningen finns där ute för oss att upptäcka. Sanningen låter sig inte omkullkastas av tvivel eller kritik – de står stadigt kvar. Sanningen bryr sig om inte om våra känslor eller preferenser. 

Reality is what doesn’t go away when you stop believing in it.
– Matt Dillahunty 

Jag bryr mig om min förståelse av verkligheten och jag vill att den förståelsen ska vara så exakt som möjligt. Det beror på att trosuppfattningar influerar mina handlingar, och handlingar har konsekvenser. Om jag har dåliga verktyg för skepticism och kritiskt tänkande ökar det risken för mig att anamma problematiska idéer. Till exempel att jorden är platt, eller att homosexualitet är skadligt. 

Detta är varför tvivel är ett utmärkt verktyg för en sund epistemologi. Något som inte kritiseras, utvecklas inte. Jag har aldrig lärt mig så mycket som när jag har insett att jag har haft fel. Jag inser att jag inte alla svar och att det alltid finns mer att lära!

Glädjen med att söka och förstå är den mest perfekta gåvan från naturen.
– Albert Einstein

Det viktiga är att aldrig sluta ställa frågor.
– Albert Einstein 

Nya inlägg varje onsdag. Tycker du om min blogg får du hemskt gärna rekommendera den för dina nära och kära. Tack för att du vill läsa och välkommen tillbaka! ❤

HEDNISKA TEXTER | Den kristna renhetskulturen

Hedniska texter (6)

VIKTIGT:

Det här är mina personliga upplevelser. Jag generaliserar inte religion eller kristendom.

Mina upplevelser kommer från olika församlingar, läger, konferenser och cellgrupper över hela Sverige. Inte en enskild församling.

Det här har absolut inte att göra med min familj – bara organiserad religion utanför hemmet.

Om du finner detta anstötligt, är du lyckligtvis inte tvingad att läsa min blogg, precis som jag inte är tvingad att gå till kyrkan. 


Länge har jag samlat mod inför att publicera det här kontroversiella inlägget. Det kommer säkert att väcka många upprörda känslor. Men det här ämnet är så viktigt för mig, och jag vill göra det jag kan för att hjälpa de som blir eller har blivit utsatta. Framför allt barn och unga. 

Canva - Person's Eye

Den kristna renhetskulturen uppmuntrar fundamentalt ouppnåeliga könsnormer och renhetskrav. Ogifta människor måste inte bara avstå från sex; att bara att tänka på sex riskerar evig fördömelse. Dessa regler skapar starka känslor av skam och misslyckande, då sex egentligen är ett mänskligt behov och en naturlig del av att vara människa.

En konsekvens blir en press på att gifta sig tidigt, innan man har lärt känna sin egen sexualitet eller kompatibilitet med sin partner. Tänk om man är asexuell eller homosexuell? Upptäcker man det då man är gift är det för sent – för det är också en synd att skilja sig. Detta blir en omöjlig ekvation.

Statistiken på skilsmässor är högre i den äldre och mer religiösa generationen. Såhär står det i artikeln Millennials, Generation X Credited With Falling Divorce Rate”:

Millennials, ages 22 to 37, and Gen Xers, ages 38 to 53, are choosing to settle down later in life, once their careers and finances are more established and stable. On the other hand, baby boomers, ages 54 to 72, were more likely to marry young, divorce and remarry.

pexels-anastasia-shuraeva-4512785

Det heteronormativa fokuset exkluderar HBTQI-personer och skapar ytterligare skamkänslor. Att älska en person av samma kön, eller att genomgå en könskorrigering, anses vara en synd. Samkönade äktenskap är absolut inte ett alternativ.

Canva - null (1)

Som kristen utsattes jag för dessa läror. Jag fick lära mig att en kvinnas heder och personliga värde var kopplad till hennes kropp. Min kropp var inte min, utan guds tempel. Jag skulle vara ”ren” för min framtida make. Jag skulle inte ”ge bort” delar av dig själv till någon annan – som om jag var ett objekt.

Som sextonåring blev jag kallad smutsig av vuxna ledare. Jag blev instruerad att täcka mina axlar och knän i kyrkan, för att inte ”distrahera” killarna från gud – deras eventuellt syndiga tankar var alltså mitt ansvar. Min sextonåriga kropp blev objektifierad och sexualiserad. Kom ihåg att jag bara var ett barn.

Varför sa jag inte bara nej till dessa läror? För att barn är lättpåverkade och tror på allt som vuxna säger. Jag hade ännu inte lärt mig att tänka kritiskt och självständigt. Jag var övertygad om att jag skulle hamna i helvetet, om jag inte följde dessa regler. Jag trodde att tvivel och ifrågasättande var farligt och syndigt. Jag trodde att alla åsikter som stred emot kyrkan kom från djävulen. Alltså hade jag inget riktigt val. 

Jag blev hjärntvättad. Och jag har rätt att vara arg och ledsen över mina upplevelser. Renhetskulturen förstörde så många år av mitt liv, som jag inte kan få tillbaka. Det har krävts oerhört mycket tid, bearbetning och terapi för att läka från dessa psykiska sår. Ingen ska behöva bli utsatt för detta.

Canva - Woman Covered by White Cloth

Att kalla människor rena eller orena är dehumaniserande. Sex nedvärderar inte mig som människa. Min kropp är inte ett objekt som någon annan får bestämma över. Jag är min egen individ och jag bestämmer över min kropp.

Myter som oskuld och heder är bara sociala koncept. De existerar inte inom biologi och medicinsk vetenskap. Det är inte möjligt att medicinskt utreda om någon är oskuld och det är dessutom förbjudet enligt svensk grundlag. Läs mer HÄR.

Biologiskt sett är det hälsosamt att vara sexuellt aktiv, oavsett om det är individuellt eller delat. Självklart med vuxet samtycke och säkerhet som utgångspunkt. Sexuell depravering däremot skadar människor psykiskt och det kan få allvarliga konsekvenser. Läs mer HÄR och HÄR

Såhär skriver Världshälsoorganisationen (WHO) om sexuell hälsa:

Ett tillstånd av komplett fysiskt, mentalt och socialt välmående i relation till sexualitet. Det kräver en positiv och respektfull syn på sexualitet och sex, såväl som möjligheten att ha sexuella upplevelser som är njutbara och säkra, och fria från tvång, diskriminering och våld.

Canva - Beautiful Sky

Till läsaren

Det är inget fel på dig. Du är inte syndig, smutsig eller skamligt – oavsett kön, läggning eller relationer. Känn efter vad just du vill och ta dina egna beslut, oavsett om det är återhållsamhet eller inte. Oavsett om du ser sex som något speciellt som bör bevaras inom äktenskapet, eller om du vill utforska och leva ut din sexualitet utan gränser. Inget är mer rätt eller fel. Alla är olika och det som fungerar för dig, kanske inte fungerar för mig. 

Du får också klä dig precis hur du vill, oavsett om det är ”kyskt” eller ”avslöjande” (obs: jag lägger ingen värdering i dessa ord). Om någon skulle reagerar negativt så är det deras problem.

Detta är inte själviskt – det är dina mänskliga rättigheter. Ingen får kontrollera, fördöma eller hota dig. Du har alltid bestämmanderätt över din kropp, din sexualitet och din reproduktion – läs mer om det HÄR. Utbilda dig gärna kring samtycke, säkerhet, HBTQI, kropp och hälsa på till exempel rfsu.se, rfsl.se eller rfslungdom.se.

Mår du dåligt kring renhetskulturen, kroppen eller sexualiteten, rekommenderar jag dig att uppsöka rådgivning hos människor med expertis – till exempel certifierade kuratorer eller psykologer. Du är också varmt välkommen att skriva till mig, även om jag inte är expert. Du är inte ensam och det finns hjälp att få!

Canva - Blue and Orange Light Projeced on Left Hand of Person

Artiklar kring renhetskulturen som jag rekommenderar:

https://www.dagen.se/debatt/2020/11/13/jag-ar-en-av-de-drabbade-av-frikyrkans-hederskultur/?fbclid=IwAR0WH8TUS56hmtkFEZB1PQAYXP-MICy1my4si4guS1JruCLmIbzbpw54p0M

https://www.dagen.se/debatt/2020/10/28/dags-att-tala-om-hederskulturen-i-frikyrkan/

https://www.dn.se/insidan/vera-linn-vaxte-upp-i-jehovas-vittnen-forsamlingen-praglas-av-en-kristen-hederskultur/?fbclid=IwAR3Dzr0a-5WZtaQ0xSktI_mpgvmMxGSZUa3ye4HzXUHYOUmsOfsHix9QlcE

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jWGze/hedersfortryck–en-gammal-svensk-tradition

https://theconversation.com/how-the-extreme-abstinence-of-the-purity-movement-created-a-sense-of-shame-in-evangelical-women-127589

https://sojo.net/interactive/their-generation-was-shamed-purity-culture-heres-what-theyre-building-its-place?fbclid=IwAR2UFrBhIbR8IR4ZEmbsTxLHrI_rLq_SksJlm8Ed22Lj4btFLaTHePSfuUg

https://www.abc.net.au/life/how-purity-culture-can-affect-sex-life/12426254

Nya inlägg varje onsdag. Tycker du om min blogg får du hemskt gärna donera en slant. Det hjälper mig att kunna fortsätta producera kvalitativt material. Stort tack till alla som stöttar och läser!  ❤

VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Jag har blivit indoktrinerad

vanliga fördomar om ateister (3)

Påståendet att jag skulle ha blivit indoktrinerad försöker underminera min integritet och det är väldigt förolämpande. Vet du inte något eller förstår något om en person? Ställ frågor. Försök ha ett öppen sinne, istället för att göra fördomsfulla antaganden. Det är något som vi alla måste tänka på.

Faktum är att jag kom fram till min ateism helt på egen hand. Det var ingen som sa åt mig vad jag skulle tänka eller tycka. Jag har genuint och ärligt provat båda sidorna och tagit del av deras argument. Min ateism är en slutsats av en självständig, intellektuell process. Mitt beslut är välinformerat och rationellt och jag är trygg med mitt beslut.

Ateism är inte en ideologi, religion, eller livsåskådning. Det finns alltså ingen ateistisk doktrin, med heliga skrifter, lagar eller instruktioner. Det finns inte ateistiska ledare eller profeter utvalda av högre krafter, som bestämmer vad alla andra ateister ska tänka eller tycka. Det finns ingen uppmaning till mission eller evangelisering för att konvertera fler ateister. Det finns inga svurna trohetseder eller förpliktelser – jag fri att tvivla, utforska och ändra åsikt utan konsekvenser eller straff.

Jag har inget investerat i min ateism; varken pengar, jobb, relationer, löften, tid (förutom att skriva dessa blogginlägg), eller identitet. Min ateism är en minimal del av mig och min person.

Canva - Man Standing on Clif

Min epistemologi har förändrats radikalt efter att jag lämnade kristendomen. Jag låter inte någon säga åt mig vad jag ska tänka, tycka eller känna. Jag har äganderätt över mina tankar, åsikter och känslor – det är inte själviskt, utan mina mänskliga rättigheter. Jag tänker inte längre blint följa auktoritära dogmer. Jag tänker inte längre acceptera absoluta sanningar utan att ifrågasätta dem.

Idag bildar jag mig självständiga åsikter på grundval av mitt eget förnuft. Sedan kontrollerar jag mina idéer mot objektiva fakta och empiriska evidens. Jag är beredd på att förkasta en trosuppfattning om den inte stämmer överens med informationen – även starkt hållna trosuppfattningar. Jag förstår att sanningen inte bryr sig om mina känslor eller preferenser.

Jag bryr mig om min förståelse av verkligheten och jag vill att den förståelsen ska vara så exakt som möjligt. Varför? För att våra trosuppfattningar influerar våra handlingar och handlingar har konsekvenser. Om jag har dåliga verktyg för skepticism och kritiskt tänkande ökar det risken för att jag ska anamma osanna och problematiska idéer.

Canva - Person Holding A Green Plant

Jag vill inte vara stillastående. Istället vill jag utvecklas, vara nyfiken, fortsätta ställa frågor och upptäcka nya perspektiv. Jag tror det är viktigt att våga ändra åsikt och uppfattning när bevisen blir överväldigande.

Jag är stolt över att jag vågade gå min egen väg och lämna den kristna tro. Trots att det för stunden kändes läskigt och främmande att lämna bakom mig ett helt socialt nätverk, en ideologi och ett trossystem som jag har vuxit upp med. Trots att det har fått sociala konsekvenser och att jag har blivit behandlad illa på grund av min ateism. 

Friheten här på andra sidan är fantastisk. Som ateist har mitt mående, mitt liv och min person förändrats radikalt – bara på ett positivt sätt.


Var jag aldrig en ”riktig” kristen? Förnekar jag sanningen? Har jag ingen grund för min moral? Tycker jag att livet är meningslöst? Och vad betyder egentligen ”ateism?” HÄR kan du läsa alla blogginlägg i serien ”Vanliga fördomar om ateister”.

VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Jag förnekar sanningen

Påståendet att det bara skulle finnas två alternativ – att tro på gud eller förneka sanningen – är en absolutistisk inställning.

Jag är inte oärlig, sluten eller förnekande – att anklaga mig för det är en ad hominen-attack. Jag baserar min tro på bevis. Det är så min epistemologi och mitt rationella tänkande fungerar. Jag väljer alltså inte att vara en ateist – min tro är en logisk konsekvens av min förståelse av fakta.

Jag är öppen för det övernaturliga, om det kan definieras och demonstreras. Jag har sökt efter empiriska, objektiva evidens för gud i vetenskap, Bibeln, historia, filosofi, arkeologi, kristnas publikationer och genuin bön. Och hittills har inget övertygat mig. I det här inlägget kommer jag att presentera några exempel. Det här är absolut inte kritik mot dig som tycker annorlunda, utan jag delar endast mina personliga tankar och åsikter.

Vetenskapen kan inte bevisa övernaturlighet

Gudshypotesen är en vetenskaplig hypotes om universum som bör analyseras lika skeptiskt som alla andra. Om en gud påverkar och manifesterar sig i den här verkligheten, till exempel genom att kommuniceramed människor, bör detta kunna observeras och mätas genom den vetenskapliga metoden. Om gud kan fångas upp av mänskliga hjärnor, har det fenomenet absolut med vetenskapen att göra.

Men om det är så att den vetenskapliga metoden är begränsad – då är det fritt fram att presentera en alternativ metod! En metod som kan mäta, testa, förutsäga, falsifiera och demonstrera det övernaturliga. Det räcker inte med att kritisera vetenskapen, om inte ett bättre alternativ kan presenteras. Bevisbördan ligger nämligen hos den som kommer med ett positivt påstående om guds existens.

Canva - null (2)

Vittnesmål i historiska skrifter

Om jag ska basera min tro på vittnesmål i historiska skrifter som korresponderar arkeologin, så finns det massor av religioner eller övernaturligheter som jag måste tro på.

Ta till exempel den fornnordiska mytologin. I Sverige har vi cirka 3000 originalurkunder, det vill säga runinskrifter, som förmedlar vittnesmål och information om vikingarnas gudar och gudartro. (Källa: ”Vikingarnas egna ord” av Lars Magnar Enoksen). Utöver det har vi de historiska skrifterna ”Den poetiska Eddan” och ”Snorres Edda” från Island. Jag skulle dock inte ha något emot att tro på de fornnordiska gudarna, då de är grymt coola. Freja får gärna bli min gudinna.

Ett annat exempel som jag måste tro på är de grekiska gudarna och att Alexander den store var Zeus son. (Källa: ”Alexander den Store” av Bengt Liljegren). Historiker bekräftar att Alexander den store existerade. Betyder det också att han var guds son och att han utförde mirakler – så som vittnesmål i historiska skrifter förkunnar?

Att fakta blandas med fiktion och mytologi i historiska skrifter är standard. Det är det historiker jobbar med att differentiera.

Canva - Open Bible Book Page

Ontologiska och filosofiska argument

Jag anser att frågan om guds existens eller icke-existens är för stor för att kunna avgöras med ordlekar. Det vore en alltför storartad sanning om universum för att sakna andra evidens. 

Men låt oss säga att till exempel Kalams kosmologiska argument stämmer. Då kan detta maximalt leda till någon form av deism eller panteism. Att hoppa till teism – och sedan en specifik gudom med egenskaper och viljor – är enorma, ogrundade antaganden. Alla steg måste bevisas hela vägen innan sådana slutsatser kan dras.

Och även om universum har en orsak, så är det fortfarande helt kompatibelt med ateism. Ateism betyder bara en icke-tro på gudar. Inte en icke-tro på en orsak bakom universum.

Canva - Blue Universe

Argument från design

Om alla universums bevis svängde om till fördel för kreationismen skulle jag omedelbart ändra mig. Men i nuläget är evolutionen bevisad genom överväldigande evidens; till exempel genom fossiler, molekylärgenetik och geografisk spridning. Evolutionen har gett oss principer som regelbundet appliceras inom medicin, jordbruk, teknologi och flera andra fält. Min tro vilar som sagt på bevis.

Evolutionen är en process som adderar komplexitet genom naturligt urval. Förut tyckte jag att evolutionen var komplicerad och svår att förstå. Då kändes det lättare att vända sig till ett lättbegripligare alternativ – speciellt då allt jag visste om evolutionen var kristen missrepresentation. Idag förstår jag att det är ett argument från klentrogenhet och en logisk fallasi. Enkla svar är sällan rätta svar. I dag har jag läst på mer om evolutionen – av riktiga forskare – och det är så otroligt häftigt och spännande!

Att försöka peta hål på evolutionen är för övrigt helt meningslöst, om målet är att bevisa kreationismen. Det här argumentationsfelet kallas ett ”falskt dilemma”; ett påstående om en falsk ”antingen eller”-situation. Tänkandet är svart och vitt och exkluderar andra alternativ. Varje hypotes kräver sina egna, självständiga evidens. Att motbevisa X bevisar inte att Y är sant.

Oförklarliga ting

Områden där data eller kunskaper saknas antas automatiskt tillhöra gud, utan fler argument, motiv eller bevis. Men så utövar man inte vetenskap. För all forskning av kvalitet är det väsentligt att kunna medge tillfällig okunnighet och att följa bevisen dit de leder, utan förutfattade meningar.

Det här argumentationsfelet kallas ”luckornas gud”. Bara för att vi inte vet svaret på någonting just nu, bevisar det inte att det är en gud som ligger bakom. Det är okej att säga ”jag vet inte”, istället för att gå till ogrundade slutsatser. Förr trodde vi till exempel att åskan kom från Tor och ett människor med epilepsi var besatta av demoner. Men idag vet vi bättre. Att säga ”jag vet inte” ger oss tillåtelse att lära!

Canva - Blue, Green and White Tilt Shift Lens Illustration

Jag kan inte bevisa guds icke-existens

”Du kan inte bevisa att Gud inte existerar. Har du någon bättre förklaring till universums, logikens och moralens existens? Tror du att allt kom till av en slump?”
Detta är klassiska försök att skifta bevisbördan och det är tyvärr ett argument från ignorans. Jag låter en mycket smartare person än mig förklara:

Slutsats

Jag förnekar inte sanningen – jag är bara inte övertygad om att övernaturlighet eller magi existerar, inkluderar gudar. Jag ska inte bli hånad, dömd eller dumförklarad för att jag är ateist. Det är okej att tycka olika.

Detta betyder inte att jag måste vara korrekt; jag kan självklart ha fel. Det är det som är så fantastiskt med att vara en fritänkare: det finns inget jag måste tro, eller inte får tro. Jag är fri att utforska och ändra åsikt. Tvivel är inte längre något farligt eller skamligt för mig – tvivel är en viktig grundsten för kritiskt och självständigt tänkande.

Men om jag skulle bli teist igen, skulle behöva utforska och prova alla gudar och väsen; idag finns det ungefär 10 000 olika religioner. Det vore det mest ärliga och rationella – istället för att anta att den religion jag råkat födas i är den enda sanna.

Om jag kunde välja, skulle välja välja Freja. 😉


Var jag aldrig en ”riktig” kristen? Förnekar jag sanningen? Har jag ingen grund för min moral? Tycker jag att livet är meningslöst? Och vad betyder egentligen ”ateism?” HÄR kan du läsa alla blogginlägg i serien ”Vanliga fördomar om ateister”. 

Platons grotta

valence

Platons grotta

 I en grotta sitter en grupp människor fastkedjade. De har hela tiden blickarna vända mot grottans inre vägg. Bakom dem finns en mur, och bakom muren brinner en eld. Mellan muren och elden håller människor upp föremål – föremålen kastar skuggor på grottväggarna och bildar en slags dockteater. Skuggteatern är allt fångarna i grottan kan se och uppleva. De spenderar sin tid med att diskutera skuggornas former. 

Människorna har bara sett skuggbilderna sedan de föddes. Därför har de inte behovet eller nyfikenheten att vända sig om och se vad som faktiskt reflekteras. De är för det mesta nöjda med sin tillvaro, då den är välbekant, trygg och bekväm. Men tillvaron är endast en artificiell verklighet.

Men en av fångarna frigör sig från sina bojor. Hon trotsar rädslan för det okända, och tar steget ut ur grottan, ut till den verkliga världen. Först bländas hennes ovana ögon av solen, men när hennes ögon vant sig vid ljuset, kan hon se de verkliga föremålen – föremålen som skapat skuggteatern hon tidigare sett. Hon inser att hennes liv hittills varit ett falskt skuggspel och att hon är nu fri. 

Men vad händer om hon väljer att vända tillbaka in i grottan? Hon skulle behöva kämpa hårt för att övertyga fångarna där inne att följa med henne ut i friheten. Hennes ögon är nu ovana vid mörkret, och hon skulle inte kunna peka ut skuggbilderna på väggarna – hon skulle skämma ut sig. Fångarna i grottan skulle håna henne, misstro henne och anse henne vara irrationell.

Syfte

Platons grotta är en liknelse som illustrerar idéer och sinnevärldar. Processen att ta sig ut genom grottan motsvarar den process vi måste gå igenom för att till exempel lämna idéer, doktriner eller trosuppfattningar. Det handlar alltså om en perspektivförändring. Jag tror det är viktigt att våga tvivla, ifrågasätta och ändra åsikt.

In all affairs it’s a healthy thing now and then to hang a question mark on the things you have long taken for granted.

The fundamental cause of the trouble in the modern world today is that the stupid are cocksure while the intelligent are full of doubt.

— Bertand Russel


KÄLLOR:
https://utforskasinnet.se/myten-om-platons-grotta/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Platons_grottliknelse
https://www.philosophyzer.com/the-allegory-of-the-cave-by-plato-summary-and-meaning/

Canva - Person Walking Through a Tunnel.jpg

Nya inlägg varje onsdag. Tycker du om min blogg får du hemskt gärna rekommendera den för dina nära och kära. Tack för att du vill läsa och välkommen tillbaka! ❤

VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Den ateistiska världssynen är otrevlig

vanliga fördomar om ateister (13)

Är den ateistiska världssynen otrevlig?

Självklart skulle jag vilja ha ett evigt liv och komma till ett paradis efter döden. Självklart skulle jag vilja att det fanns en objektiv moral, utanför våra subjektiva sinnen. Självklart skulle vilja ha lätta svar på svåra frågor – om livets uppkomst och livets mening – givna från en gud. Självklart skulle jag vilja trösta mig själv i tuffa stunder med tanken att en högre kraft bryr sig om mig. Självklart skulle jag vilja ha en värld full av magi, mirakler, gudar och väsen.

Canva - Blue, Green and White Tilt Shift Lens Illustration.jpg

Mänskligheten har ett stort behov av tröst. Men att ”X ger tröst” betyder inte att ”X är sant”. Trösthalten i en trosuppfattning höjer inte dess sanningsvärde – för sanningen bryr sig inte om mina känslor. Jag är ateist – vilket betyder att jag inte är inte övertygad om att något övernaturligt existerar och korresponderar med verkligheten. Jag måste förhålla mig till verkligheten jag befinner mig i, och verkligheten är ibland orättvis och hård. 

Jag står inte i centrum av universum. Jag är inte speciell eller utvald. En gud har ingen skyldighet att trösta mig, eller ge mitt liv mening och innehåll. Att inse det var en del av att bli vuxen, för mig. Som tur är kan vi människor skapa vår egen mening och vårt eget syfte. Till exempel genom mänsklig kärlek, kärlek till naturen, konst, vetenskap och humanism. För mig räcker det mer än väl.

Canva - Yellow Petaled Flowers .jpg

Jag vill tro på så många sanna saker som möjligt, och så få falska saker som möjligt. Jag vill ha stark och välutvecklad epistemologi. Varför? För om jag har svaga verktyg för skepticism och kritiskt tänkande blir jag mottaglig för alla möjliga (och potentiellt farliga) idéer. Till exempel att jorden är platt, att kvinnor ska underordna sig män, att homosexualitet är onaturligt och fel, att man inte kan lita på sekulär sjukvård, att psykisk ohälsa beror på demoner, och så vidare.

Trosuppfattningar influerar mina handlingar, och handlingar har konsekvenser för mig själv, för andra och för samhället i stort. Därför tycker jag det är viktigt med skepticism, kritiskt tänkande och rationalitet. Därför tror jag på data, empiriska evidens och den vetenskapliga processen. Världen är fascinerande och det finns så mycket att lära!

“The truth may be puzzling. It may take some work to grapple with. It may be counterintuitive. It may contradict deeply held prejudices. It may not be consonant with what we desperately want to be true. But our preferences do not determine what’s true.”

― Carl Sagan

Canva - Galaxy

Var jag aldrig en ”riktig” kristen? Förnekar jag sanningen? Har jag ingen grund för min moral? Tycker jag att livet är meningslöst? Och vad betyder egentligen ”ateism?” HÄR kan du läsa alla blogginlägg i serien ”Vanliga fördomar om ateister”. 

VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Jag har ingen grund för min moral

vanliga fördomar om ateister (9)

Som ateist blir min moral och etik ofta ifrågasatt. En vanlig fördom är att jag inte har någon grund för min moral, om jag inte har någon gud. I det här inlägget kommer jag visa att jag har bästa möjliga grund för min moral, helt utan en gudstro. 

Kan en ateist vara en god människa?

Jag värderar godhet för godhetens skull. Jag strävar efter att vara en bra person, inte på grund av framtida belöningar i paradiset eller en fruktan för helvetet, utan för att jag väljer det själv. Jag behöver inte övervakas av en gud för att agera moraliskt. Och jag tror att vi människor har ett ansvar gentemot varandra – inte gentemot en högre kraft eller en gud. Därför är jag en ateist och en sekulär humanist. Humanismen är mitt moralsystem.

Einstein sade:

Om människor är goda enbart därför att de är rädda för bestraffning och hoppas på belöning, då är vi sannerligen en sorglig skock.

Canva - Clouds at Sunset.jpg

Hur avgör jag vad som är rätt eller fel?

Absolutister tror att fenomen som gott och ont alltid är absoluta, utan hänsyn till situation eller konsekvenser. Något är alltid rätt eller orätt. Ingen diskussion och inga argument accepteras.
Till exempel: att älska en person av samma kön är alltid fel. Trots att vi idag vet att homosexualitet varken är ett val eller en sjukdom, och trots att samkönade relationer mellan samtyckande vuxna inte är skadligt på något vis.
Eller: en skilsmässa är alltid fel. Även i situationer där relationen är destruktiv, eller om någon blir utsatt för våld.

Canva - Justice Law Hammer.jpg

Lyckligtvis behöver moralregler inte vara absoluta. Konsekventialismen är mer praktisk och anser att det moraliska i en handling bör bedömas utefter dess konsekvenser.

Som vägledning har vi forskning och vetenskap som hela tiden utvecklas. Genom rationalitet och ett objektivt kunskapssökande kan vi studera vad som är hälsosamt eller icke-hälsosamt för människan. Vi är fysiska varelser i ett fysiskt universum, med fysiska lagar som dikterar konsekvenserna av våra handlingar.

Här kan du se en kort film om hur den sekulära humanismen ser på moral:

Men en objektiv moral då?

Många religiösa påstår att de har en överlägsen moral, genom att hänvisa till en objektiv moral hos en gud. De påstår att ateister är helt utlämnade till subjektiva uppfattningar om moral. Men så vitt jag vet, befinner vi oss i samma båt. Låt mig förklara varför.

Jag tror inte att objektiva, absoluta moralregler existerar utanför våra sinnen. Inga bevis har presenterats för mig, bara ogrundade antaganden och känsloargument. Visst, i vissa situationer skulle det vara trevligt om en objektiv moral existerade – men sanningen bryr sig inte om mina känslor. Jag kan inte bara bestämma hur världen fungerar, utefter mina egna preferenser. Jag måste förhålla mig till verkligheten som den är och göra det bästa av det.

Idén om en objektiv moral blir ändå alltid subjektiv i praktiken. Eftersom gudarnas objektiva moral inte går att nå på något annat vis än genom olika människors tolkningar, subjektiva preferenser och känslor. Och alla människors tolkningar av gudarna och gudarnas vilja ser helt olika ut.

Idag finns det ungefär 10 000 olika religioner. 2012 beräknades det att det finns ungefär 43 000 kristna förgreningar i världen. Siffran förväntas att växa till 55 000 vid år 2025. En ny kristen förgrening skapas varje 10,5 timme. (KÄLLA). Jag har personligen aldrig träffat två kristna som har exakt samma personliga tolkning av gud och Bibeln, även inom samma kyrka. Ingen metod eller falsifieringsprocess har presenterats för mig, som kan avgöra vems subjektiva tolkning av guds objektiva moral som är den rätta.

Canva - Drawing for Psychologic Test

Var kommer moralen ifrån?

Vårt sinne för vad som är rätt och orätt, vår förmåga till empati och medlidande, härleds ur evolutionen. Homo sapiens är sociala varelser som lever i grupp – vilket betyder att överlevnaden är beroende av vår förmåga att samarbeta och att arbeta tillsammans. Att samarbeta fungerar effektivare om vi kan sympatiserar med varandra.

I naturen kallas detta symbios; en typ av transaktion mellan individer och arter. Exempel: biet behöver nektar och blomman behöver pollineras. Jägaren behöver sjukvård och läkekvinnan behöver kött. Vi människor överlever som bäst i stammar med ett utbyte av varor och tjänster.

Individer med empatiska egenskaper gynnas i det naturliga urvalet. En moder som känner en stark kärlek till sitt barn, tar därför hand om barnet, som annars vore helt hjälplöst. Moderns gener förs därigenom vidare till nästa generation.

Att förstå andra människor innebär också en förmåga att anpassa sig efter andra; detta har inneburit att vi i förlängningen successivt förbättrat vår förmåga att förändra oss efter omgivningen. Med tiden har vi kunnat inkludera allt fler människor i de grupper som vi identifierar oss med.

Det är inte de starkaste som överlever, inte heller de mest intelligenta, utan de som har störst förmåga att förändras.
– Charles Darwin, brittisk biolog, teolog och forskare.

Källor:

HÄR kan du läsa om hur spegelneuroner låter oss känna empati med personer som omger oss och hur det härleds ur evolutionen.

HÄR kan du läsa om att ”den starkes överlevnad”-teorin är felaktig. Utan att vi måste vara bra på att samarbeta, känna empati och anpassa oss efter varandras behov för att överleva.

HÄR kan du lyssna eller läsa ett radioprogram om moral och evolution, med en molekylärbiolog.

Jag kan rekommendera dessa böcker:

”Nästan allt om människan: evolutionen, generna, moralen och lite till” av Johan Frostegård.

”Så gick det till: bevisen för evolutionen” av Richard Dawkins.

”Evolutionsteori och människans natur” av Jonas Olofsson och Johan Örestig. 

Canva - Helping Hands


Var jag aldrig en ”riktig” kristen? Förnekar jag sanningen? Har jag ingen grund för min moral? Tycker jag att livet är meningslöst? Och vad betyder egentligen ”ateism?” HÄR kan du läsa alla blogginlägg i serien ”Vanliga fördomar om ateister”. 

En gång
Månadsvis
Årligen

Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Tycker du om min blogg och vill att jag ska fortsätta skriva? Här kan du donera en slant! Läs mer om vad pengarna går till HÄR. Tack för ditt stöd. ❤️

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

DoneraDonera en gång i månadenDonera en gång per år

VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Jag var aldrig en ”riktig” kristen

vanliga fördomar om ateister (15)

Det är en oerhörd kränkning att ogiltigförklara ”avfällingars” upplevelser, genom att påstå att vi aldrig var kristna på riktigt. Det är också ett typ av argumentationsfel som kallas ”ad hominem”.

Under många år hade jag en personlig relation med Gud. Jag tog emot Jesus i mitt hjärta som min frälsare och räddare. Kristendomen definierade mig och mitt liv. Jag trodde inte, jag visste av hela mitt hjärta att Gud fanns och att Bibeln förkunnade sanningen om universum.

Min tro var min största passion. Jag deltog i många olika församlingar och blev döpt samt andedöpt. Jag läste hela Bibeln och studerade den i många år. Jag var cellgruppsledare och lovsångsledare. Varje dag bad jag till Gud och talade i tungor.

Jag evangeliserade, höll tal om Jesus i skolan och bad för mina klasskamrater. Varje skollov spenderade jag på kristna läger eller konferenser. Jag slukade mängder av böcker av kristna teologer, apologeter och kreationister. Det finns inga argument för kristendomen som jag har tagit del av.

Canva - Person Raising Hand

Jag gjorde precis allt jag kunde för att vara en god kristen. Vad mer krävs det egentligen? Måste man doktorera i teologi, pilgrimsvandra till Jerusalem, vara villig att offra sitt eget barn på ett altare, och sedan dö som en martyr för att räknas som en ”riktig” kristen?

Jag har gett Gud och kristendomen en ärlig chans. Många ärliga chanser. Och det höll inte för mig – alla argument brast då jag granskade dem kritiskt (det är okej om du tycker annorlunda). Jag tänker inte längre klandra och skuldbelägga mig själv för att jag inte kan tro. Jag är inte fel eller defekt.

Som ateist mår jag bättre, är en bättre människa, förbättrar min epistemologi och mitt intellekt, breddar min världsbild, är tryggare i mig själv och älskar livet mer!


Var jag aldrig en ”riktig” kristen? Förnekar jag sanningen? Har jag ingen grund för min moral? Tycker jag att livet är meningslöst? Och vad betyder egentligen ”ateism?” HÄR kan du läsa alla blogginlägg i serien ”Vanliga fördomar om ateister”. 

VANLIGA FÖRDOMAR OM ATEISTER | Missförstånd kring begreppet ”ateist”

vanliga fördomar om ateister (8)

Ateism betyder bara en icke-tro på någon gud, gudar eller högre makter. Det betyder inte att jag vet att gud inte finns. Jag är inte heller emot gud, på samma sätt som jag inte är emot Vishnu, Freja, Anubis eller Zeus. Jag kan inte vara emot något som jag inte tror existerar.

Här hittar du en lista på gudar som ateister, liksom kristna personer, inte tror på: http://friendlyatheist.com/2008/02/11/gods-we-dont-believe-in. Den enda skillnaden mellan kristna och ateister är att ateister har lagt till guden ”Yahweh” på sin lista. Vi har mer gemensamt än man kan tro!

Ateism är inte en ideologi, religion, eller livsåskådning med ett moraliskt system. Det är bara en uppfattning i en enskild sakfråga – nämligen Guds existens. En icke-tro på gudar är det enda som ateister har gemensamt. En ateistisk grundsyn leder alltså inte till några speciella ståndpunkter eller åsikter i andra frågor.

Lots of colorful balloons on the blue sky, concept of love in su

Min ateism säger alltså ingenting om mina värderingar, min personlighet eller mitt liv. En ateist kan ha vilka andra värderingar, åsikter och trosuppfattningar som helst. Även om jag inte tror på en gud, har jag alltså en personlig uppfattning om moral och etik; till exempel är humanismen ett vanligt alternativ till religionens moralsystem. Själv identifierar jag mig som en sekulär humanist. HÄR kan du läsa ett kompendium om humanismen som sekulär livsåskådning.

Tyvärr finns det många fördomar och missuppfattningar kring ordet ”ateist”. Det har nästan blivit ett fult och skrämmande skällsord. Det kan likställas med rebellisk, bitter, gudsfientlig eller ”amoralisk”. Därför ville jag skriva det här inlägget – för att sprida rätt information. Jag vill inte att andra ska misstolka min ståndpunkt eller ha fördomar om mig.

Troende värderar ateister som ungefär lika pålitliga som våldtäktsmän, visar den HÄR studien.

Man ska inte behöva skämmas för att vara ateist. Tvärtom – ingen ska bli dömd för sin trosuppfattning. Religionsfrihet betyder också frihet från religionen. Jag är stolt över att vara en gudlös hedning!


Var jag aldrig en ”riktig” kristen? Förnekar jag sanningen? Har jag ingen grund för min moral? Tycker jag att livet är meningslöst? Och vad betyder egentligen ”ateism?” HÄR kan du läsa alla blogginlägg i serien ”Vanliga fördomar om ateister”. 

Nya inlägg varje onsdag. Tycker du om min blogg får du hemskt gärna rekommendera den för dina nära och kära. Tack för att du vill läsa och välkommen tillbaka! ❤