Framåt mot slutet

Amandas minnen Poesi, Skrivande 15 april, 201715 april, 2017 1 minut

Jag går, skyndar, snubblar
och börjar om
Framåt mot slutet
och början på mig

Jag sluter ögonen och låter mig sväva iväg
bort från kroppen
För jag hör inte hemma här

Jag önskar att jag kunde fly med öppna ögon
och stiga ur smärtan som fäster mig vid jorden.

Publicerad av Amandas minnen

Publicerat 15 april, 201715 april, 2017

Kristina Renlund skriver:

15 april, 2017 kl. 12:23

Så smärtsamt och samtidigt så vackert, Amanda. Jag önskar innerligt att dina steg bara ska leda framåt.

GillaGilla

Svara
1. Amandas minnen skriver:
  
  16 april, 2017 kl. 08:08
  
  Tack Kicki!!
  
  GillaGilla
  
  Svara
Pelle skriver:

15 april, 2017 kl. 15:49

Du är så duktig ❤️
Du kan klara allt och all kmr bli bra❤️❤️

GillaGilla

Svara
1. Amandas minnen skriver:
  
  16 april, 2017 kl. 08:07
  
  Tack älskling ❤❤❤
  
  GillaGilla
  
  Svara
jjgille skriver:

19 maj, 2017 kl. 13:19

Vad fint! Keep up the good work! 🙂

GillaGillad av 1 person

Svara
1. Amandas minnen skriver:
  
  21 maj, 2017 kl. 08:37
  
  Taack! 😄
  
  GillaGilla
  
  Svara