Ett liv i musik

Jag är tretton år. Jag har precis börjat på högstadiet. Min klass har musik som inriktning och vi får lära oss att sjunga och spela instrument. Det är som en dröm, att få spela i band på skoltid. En av låtarna vi spelar är ”Fix you” av Coldplay. Jag spelar bas och njuter av att vara en del av ett gemensamt skapande. Låten fastnar hos mig och jag kommer aldrig att sluta spela den.

Jag är tjugoett år. Alla tittar på serien ”Skam” och jag är en av dem. En vacker melodi återkommer i avsnitten och jag måste leta rätt på låten. Den väcker så starka känslor i mig. Jag hittar låten och spelar den om och om igen. Glädje och sorg växer i mitt bröst och jag kanske gråter lite. Hur kan man skapa något så perfekt? Den heter ”Lover, where do you live?” av Highasakite.

Jag är femton år. Pojkvänner och kompisar influerar mig till en tuffare musiksmak. Rock, metal och punk är det som gäller. Jag anpassar mig efter andras smak istället för att följa min egen. Jag försöker vara cool men lyckas inte riktigt. Jag lär mig aldrig att tycka om growling och progressiva riff. Däremot gillar jag mjukare rock. ”Use somebody” av Kings of Leon blir ett minne från den här tiden.

Jag är arton år. ”Salka” av Sigur rós är soundtracket till mitt liv. Jag lyssnar på den när jag pluggar, åker den tidiga bussen till skolan, tränar på gymmet och ligger i sängen och filosoferar. Den gör mig lugn. Harmonisk. Det är någonting med gitarrplocket och den isländska sångarens röst. Jag förstår inte orden, men jag förstår känslan.

Jag är nitton år. Allting förändras när jag blir sjuk. Kroppen gör revolt emot mig och smärta blir min vardag. För att överleva måste jag klamra mig fast vid små glädjeämnen. En bra film. En god vän. En kram. En spännande bok. En mysig middag. Eller en bra låt. ”Find you” av Miriam Bryant lyssnar jag mycket på. Hon är den bästa sångerskan jag vet. Hon kan göra makalösa saker med sin röst. Jag lyssnar och försvinner in i musiken.

Gillar du den här typen av inlägg? Kommentera gärna! Nya inlägg här på bloggen varje onsdag. Tack för att du vill läsa!

Urmodern

Jag är född av solen
skapad av Urmodern
Hon tände min gnista
och blåste liv i min låga
Mina rötter finns i hennes jord
min själ i hennes himmel, hennes hav och hennes skog
Hon öppnade mitt hjärta
för kärlek och smärta
och när jag dör ska jag dansa med henne
i evigheten.

© Amanda Lundin

landscape-975091_640

Mer av min poesi kan du läsa HÄR.

Mina topp 5 favoritböcker

1. ”Harry Potter” av J. K. Rowling

Inget kan mäta sig med Rowlings mästerverk. Jag har läst om Harry Potter böckerna ett tiotal gånger och jag kommer att fortsätta läsa om dem tills jag dör. Man vill aldrig lämna den magiska världen mellan pärmarna. En värld full av trolldom, äventyr, spänning och karaktärer man älskar. Jag växte upp med Harry, Ron och Hermione och jag har lärt mig så mycket av dem.

J_K_Rowling__Harry_Potter_och_de_vises_sten

2. ”Jane Eyre” av Charlotte Brontë

Berättelsen om Jane Eyre är en svårslagen klassiker. Jane, en extraordinär hjältinna från 1800-talets England, får möta många svåra prövningar i hennes liv. Men hon får också möta den stora kärleken. Boken är fantastiskt skriven och den är en av få klassiker som jag faktiskt gillar.

9789174292343_200x_jane-eyre.jpg

3. ”Livet efter dig” av Jojo Moyes

Den här boket är varm, mysig och sprallig, samtidigt som den är djup och berörande. Unga, yviga Louisa Clark blir assistent åt den rike, förlamade Will Traynor. Två världar kolliderar med varandra och såklart uppstår kärlek. Moyes är mästaren på feel-good och boken är riktigt bra. Framförallt karaktärerna!

livet-efter-dig.jpg

4. ”Ronja Rövardotter” av Astrid Lindgren

Jaja, jag vet att det är en barnbok, men böcker har ingen åldersgräns. Den här boken har ALLT som jag älskar. Historia, natur, fantasy, äventyr, feminism… Den är så vacker att jag vill gråta. Tack Astrid för att du gav oss Ronja.

9789129657517_200x_ronja-rovardotter

5. ”Allt jag inte minns” av Jonas Hassen Khemiri

Khemiris roman är väldigt annorlunda. Vi får ta del av olika människors perspektiv av en specifik händelse. Det intressanta är hur historien förändras beroende på vem som berättar. Hur minnena förvrängs eller glöms bort. Vart finns egentligen sanningen? Jag älskar böcker som får en att tänka långt efter att man har slutat läsa.

9789100151041_200x_allt-jag-inte-minns.jpg

City of Joy

bf8344b1b9355e17eb187fcd7022710032cbec06.jpgEn dokumentärfilm.

Det pratas sällan om kvinnans roll i krig. Men faktum är att våldtäkt ofta används som ett vapen. Sexuella övergrepp och misshandel ses som en militärisk strategi. Syftet är att sätta skräck i människor och splittra familjer. Hur ska en by där alla mormödrar, mammor och döttrar våldtagits någonsin kunna läka? Tyvärr skambeläggs ofta offret och lämnas av sin familj.

Kriget pågår fortfarande i Kongo. ”City of Joy” är en organisation där kvinnor utsatta för sexuellt våld får läka och utbilda sig. Målet är att omvandla deras lidande till styrka. Jag uppmanar alla att se denna dokumentär, speciellt eftersom vår konsumtion i västvärlden driver detta krig!

HÄR kan du se dokumentären.

Saknad

Jag saknar henne. Jag vet att vi kan ringa varandra och hälsa på varandra. Men jag måste krama henne och hålla i hennes hand och lukta på hennes hår varje dag. Annars gör det ont i mig.

Min lillasyster är sexton år yngre än mig. Det är en unik relation och en unik kärlek som jag är tacksam över att få uppleva. Ibland är jag som en extramamma, ibland som en bästa vän, ibland bara en jobbig storasyrra. Hon vill vara som mig och jag vill vara en person värd att härma. Hon gör mig till en bättre människa.

20131030_152601

 

Överleva.

För lite ledvätska i kroppen. Ett resultat av en långvarig sjukskrivning. Därav värk och inflammationer i handleder, käkleden och knäleden. Ont att prata och får inte skriva. Cysta i knät nervsmärtor i ljumsken som startade all det här. Utmattning och yrsel. Provtagningar och mediciner. Träna vila träna vila. Saknar mina vänner och min familj. Saknar mig själv. Saknar livet försöker tänka positivt försöker leva en dag i taget.

 

Frida Kahlo lät sig inte kuvas

hon trotsade sin trasiga kropp

hon skapade konst av sin smärta

hennes namn finns för evigt i världshistorien 

och i mitt hjärta.

 

frida khahahalo

MITT BOKPROJEKT | Öppningsscenen

amanda-blogg-bild.jpg

Det här är en illustration av min öppningsscen, början på min berättelse. Det är ett möte mellan en mor och en dotter. Den här scenen har jag sett framför mig ända sedan första början på mitt bokprojekt. Jag vet vad som ska ske, vad som ska sägas, vilken känsla och vilken stämning det ska vara. Jag vet vad som ska sätta händelseförloppet i rullning, första dominobrickan i ett stort spel. Som om hela berättelsen redan är skriven och att det är min uppgift att hitta den, att lösa gåta för gåta tills jag hittar svaret. Det är så spännande och roligt.

Tack för att du vill läsa och välkommen tillbaka!